Stress

Stress i ett nötskal 

Stress uppstår i situationer som vi upplever som hotfulla eller ansträngande. När vi upplever att våra behov och önskningar står i konflikt med kraven som ställs på oss, uppstår också stress. När våra förmågor och kunskaper inte räcker till i en situation, upplever vi den som stressande. 

Exempel på vanliga orsaker till stress: 

• Ständig brådska 
• Förändringar i relationer eller levnadsförhållanden 
• Ensamhet och brist på sociala relationer 
• Brist på stöd 

• Ekonomiska problem och fattigdom 
• Orimliga krav och tidtabeller 
• Sjukdomar 
• Mobbning och diskriminering 
• Ett ansträngande levnadssätt 

Förutom yttre krav, ställer vi också ofta alltför höga krav på oss själva. För höga förväntningar och att försöka uppnå perfektion är skadliga handlingssätt. Eftersom ingen är perfekt, misslyckas vi oundvikligen. Om vi inte kan acceptera vår ofullkomlighet blir vi lätt stressade till och med av småsaker. 

Vi upplever stress på mycket varierande och enskilda sätt. Sådant som stressar vissa, kan fungera som en resurs för andra. En del av oss blir också lättare stressade än andra. Utmaningarna som vi möter i våra liv kan vara oerhört stressande för vissa, medan andra tycker att utmaningarna är inspirerande. Alla reagerar på stress på olika sätt, och många saker påverkar vår stresstolerans, till exempel våra personlighetsdrag, vårt levnadssätt och vår livssituation. Ibland kan till och med den minsta påfrestning i en svår livssituation leda till stress och överbelastning. 

All stress är inte skadlig. Positiv stress hjälper oss att handla och söka efter lösningar i nya och obekanta situationer. Ibland kan vi till och med tillfälligt överskrida det som våra resurser tillåter. Om vi ​​inte upplever någon stress alls, kan vi bli uttråkade och inte få något gjort. Det viktigaste är att avgöra är om stresstillståndet är tillfälligt eller mer varaktigt. Tillfällig stress orsakar vanligtvis inga problem, utan får oss att göra vårt bästa. Varaktig stress kan däremot vara farligt på många sätt. 

Positiv och negativ stress 

Vi är som bäst när vi är inspirerade och koncentrerar oss på det vi gör. Vi känner att vårt arbete belönar oss och upplever att vi kontrollerar våra liv. Som bäst blir vi så försjunkna i arbetet att vi knappt märket vår omgivning. Man brukar tala om flow-upplevelsen. Våra krafter och vår motivation ökar när vi gör framsteg, och vi får vara nöjda med oss själva. 

Beskrivningen ovan handlar om konceptet positiv stress. Positiv stress gör oss handlingskraftiga, ger energi och hjälper oss att koncentrera på uppgiften. På den fysiologiska nivån är effekterna samma som under negativ stress, och även positiv stress belastar vårt system på i samma mån som negativstress. Därför är det viktigt att vi återhämtar oss efteråt. 

För höga förväntningar leder ofta till att vi fumlar och tröttar ut oss eller hamnar i panik. Å andra sidan kan alltför lite stimulans, passivitet och otillräcklighetskänslor också orsaka negativ stress. Det är bra att anpassa våra krav efter resurserna som vi har tillgängliga. Att vi piskar och straffar oss själva, har för höga ambitioner och strävar efter perfektion uppmuntrar oss inte, utan verkar istället avskräckande. Ursäkter eller försök att fördröja arbetet är inte heller motiverande. 

Är du stressad? 

Många saker påverkar vårt välmående, och det är viktigt att vi lär oss att känna gränserna för våra krafter. Det lönar sig inte att jämföra våra krafter med andras, eftersom det belastar oss och ökar stressen. När vi till exempel studerar är det viktigt att vi är lyhörda mot oss själva. Om vi förbrukar alla våra krafter kan den positiva stressen bli skadlig. Också humöret spelar en roll i hur vi upplever stressen. När vi är på gott humör klarar vi av stressande situationer bättre. 

När vi är stressade försummar vi lätt att ta hand om oss själva. Vi kan känna oss ur stånd att koncentrera oss eller fatta klara beslut. Svåra situationer kan verka hotfulla snarare än utmanande. Då blir vi lätt slutkörda istället för att eggas till handling. Humöret tryter, vi känner oss nedstämda och frustrerade. 

Det är viktigt att vi upptäcker stressymptomen i tid. Då har vi tillfälle att göra något åt saken innan trycket blir för högt. 

Stressens trafikljus 

Du kan lättare gestalta din stress genom SHVS trafikljusmodell (2017). Ljusen representerar olika stadier och vid dem finns de typiska känslorna och stressymptomen för stadiet listade. Grönt ljus betyder att du kan fortsätta i samma stil, gult att du bör stanna upp och bedöma din situation och göra förändringar, medan rött ljus innebär att du har förbrukat dina krafter och att det är bäst att du söker hjälp. 

Grönt ljus: du har tillräckligt med krafter 

• En liten mängd stress är ok och håller dig vaken. 

• Du känner att du orkar bra. 
• Din fritid räcker till att återhämta dig. 

Gör så här: Fortsätt i samma stil! 

Gult ljus: dina krafter är på gränsen till att ta slut  

Fortsatt stress kan leda till följande symptom: 

• Din kropp och dina sinnen går på högvarv 
• Trötthet, svårigheter att koncentrera dig, orolighet 
• Irritation, spänningar 
• Sömnproblem 
• Svårigheter att njuta av sex 
• Nedstämdhet 
• Du söker avslappning genom rusmedel 
• Fysiska symptom som huvudvärk, värk i axlar och nacke, magbesvär 

Gör så här: Prioritera, du kan inte göra allt på en gång. Försök att hitta och avlägsna orsakerna till din stress och se till att vila och återhämta dig tillräckligt. Annars finns risken att din kropp inte återgår till normaltillstånd. Använd olika avslappningsmetoder.  

Rött ljus: dina krafter tar slut om du inte hittar en lösning 

Stark och långvarig stress kan slutligen leda till: 

• Din kropp och dina sinnen går på lågvarv 
• Dina krafter och resurser är slut, du är utmattad eller utbränd 
• Du saknar ork och lust med allt 
• Likgiltighet, hopplöshet 

• Överkänslighet, gråtanfall 
• Minnesproblem 
• Rädsla att tappa kontrollen 
• Allvarlig depression 
• Olika sjukdomar 

Gör så här: Sök professionell hjälp. Situationen kräver att du omvärderar din situation grundligt. 

Långvarig stress kan orsaka svåra hälsoproblem, som allvarlig depression och ångest, hjärtsjukdomar, högt blodtryck och sömnproblem. Därför är det viktigt att vi lär oss att känna igen stressymptom i tid och kan minska mängden stress i våra liv. Bekanta dig också med kursens avsnitt om stresshantering och avslappning. 

Ge respons.