Gå till innehållet
En god självkänsla hjälper barnet genom hela livet. I det här avsnittet undersöker vi hur föräldrar kan använda uppmuntrande fostran för att hjälpa sina barn att utveckla god självkänsla.

Självkänsla innefattar övertygelser och känslor om huruvida en person kan påverka sin omgivning, hur hen känner att hen kan klara av motgångar och om hen känner att hen kan lära sig av sina misstag eller framgångar.

Hur kan självkänsla stödjas?

Föräldrarnas attityder och beteende har ett starkt inflytande på utvecklingen av självkänsla hos små barn. Här är några tips till föräldrarna.

  • Visa ditt barn din tillgivenhet och kärlek. Le, krama och kela med ditt barn.
  • Visa intresse för vad ditt barn är intresserat av. Fråga om deras leksaker, deras lekar eller vänskapsförhållanden. Stöd ditt barns lek. Om ditt barn bara vill titta på tecknad film, sitt med och titta och var nyfiken på vad som fascinerar barnet med programmet.
  • Uppmuntra, beröm och tacka. Ge beröm och kommentera barnets försök och framgång i olika uppgifter. Hjälp hen att känna sig speciell och uppskattad. Fokusera på barnets styrkor, inte på dess svagheter. Var uppmärksam på vad ditt barn gör bra och njuter av. Se till att ditt barn har möjlighet att utveckla denna förmåga. Det gör det lättare för ditt barn att känna sig nöjt med sig själv, även om det blir besviket på andra områden.
  • Lägg märke till om ditt barn har några felaktiga föreställningar eller uppfattningar om sig själv. Hjälp hen att tänka positivt och stöd hen i att ändra sina negativa tankar till mer positiva. Ibland kan till exempel en femåring uppleva frustration när hen lär sig en ny sak. Då kan det komma sådant som “jag är dålig”, “jag kommer aldrig att lära mig det här”, “alla andra är bra utom jag” ur barnets mun.
  • Ge konstruktiv feedback på ditt barns beteende. Undvik kritik som kan orsaka skam. När du ger feedback ska du ge den på beteende, inte på barnets personlighet. De budskap som ett barn hör om sig själv från andra påverkar barnets upplevelse av sig själv. Därför är uttalanden som “du är lat” skadliga. Var därför återhållsam när du ger feedback till ditt barn. Försök att tänka och säga vad du vill att de ska göra nästa gång.
  • Hjälp och stöd ditt barn att lära sig problemlösning och beslutsfattande. Lägg märke till och beröm dem när de hittar en lösning på egen hand. Låt barnet söka och göra misstag på egen hand. Hjälp när det behövs.
  • Stöd ditt barn att vara självständigt och prova på nya saker. När ditt barn lär sig att bli mer självständigt blir dess erfarenhet av att klara sig starkare. Ibland kan det vara svårt för en förälder att känna att barnet växer upp och inte längre behöver hen. Det ligger dock i barnets intresse att gradvis lära sig att klara sig på egen hand.
  • Hjälp ditt barn att sätta upp realistiska mål. Hjälp ditt barn att sätta misslyckanden i perspektiv och att finna mening i sina försök, inte bara i sina framgångar. I alla åldrar lär sig ditt barn nya saker. Redan som bebis lär sig ett barn att ta tag i en hand och som småbarn att gå längs ett stöd. Senare blir det viktigt att lära sig att klä sig, cykla eller till och med att lära sig läsa. När ett barn behärskar något ger det hen stor glädje. Du kan stödja barnets inlärning genom att visa och hjälpa det först. Därefter genom att uppmuntra och stödja dem att prova på egen hand.
    “Du jobbar verkligen hårt för att lära dig cykla, pappa är stolt över dig.”
    “Märker du att du har blivit bättre på att klä på dig, du gör verkligen stora framsteg. Stor applåd för det.”
    “Mamma är glad att du tränar på att äta själv, det går redan jättefint.”
  • Var en positiv förebild. Visa ditt barn hur viktigt det är att uppskatta, älska och ta hand också om sig själv. Förringa inte dig själv inför eller i närvaro av ditt barn. Berätta om dig själv på ett trevligt sätt. Barnet får en modell från föräldern om att man ska ta hand om sig själv.
  • Skapa en varm och kärleksfull hemmiljö för ditt barn. Om ett barn känner sig otryggt hemma kan det inte utveckla en god självkänsla.
  • Visa ditt barn att du kan skratta åt dig själv. Visa barnen att livet inte alltid behöver vara så allvarligt. Skratt, humor och leende höjer inte bara stämningen utan lindrar också stress, ger mer energi och minskar ilska och ångest.

Stöd ditt barns vänskapsfärdigheter

För ett litet barn är uppmärksamhet och kärlek från de vuxnas sida som vårdar om barnet av största vikt. I takt med att barnet växer blir jämnåriga kamrater allt viktigare. Vänskapsrelationer och acceptans från jämnåriga formar ett barns självuppfattning. Brist på vänskapsrelationer eller svårigheter att skapa dem gör att barn känner sig ensamma och lider. Föräldrarna kan stödja sina barns vänskapsfärdigheter och bildandet av vänskapsrelationer. Ju yngre barnet är, desto viktigare är vuxenstödet.

För barn är det inte alltid lätt att skapa och upprätthålla vänskapsrelationer. Följande färdigheter behövs för att vänskapsrelationerna ska fungera, och det är bra att öva på dem med hjälp av en förälder och med andra barn:

  • Presentera sig själv
  • Hälsa
  • Lyssna
  • Tacka
  • Be om ursäkt
  • Berömma andra
  • Hjälpa
  • Ta sig en tur och ge en tur
  • Lägga fram förslag och ta initiativ
  • Reagera positivt på initiativ
  • Be med i leken
  • Ta med i leken
  • Dela leksaker
  • Lösa konflikter
  • Inbjuda andra att delta

Om ett barn inte har lärt sig vänskapsfärdigheter i tillräcklig utsträckning kan det vara utmanande att leka tillsammans med andra. Barnet kan också blygas för att delta i en grupp och behöver då föräldrarnas stöd för att hitta vägar och övervinna spänningar.

Föräldern kan öva på lekfärdigheter tillsammans med barnet, till exempel med mjuka leksaker. Föräldern kan helt konkret lära barnet hur man ber om att få vara med i en lek. Föräldern kan också när hen leker med barnet visa hur man ska göra.

Tips för att gå med i leken:

  • Barnen kan först instrueras att följa med andras aktiviteter.
  • Sedan kan barnet fråga “får jag vara med i leken?” eller “vilken leksak får jag leka med?”
  • Du kan också hjälpa barnet att förstå att någon vill leka ensam “Okej, får jag komma med senare? Vill du spela med mig senare?”

Ge barnen positiv feedback på deras vänliga beteende. Du kan med barnet välja några färdigheter i taget som barnet kan öva tillsammans med en förälder. Det är också viktigt att barnet har möjlighet att leka med jämnåriga under övervakning, där föräldern hjälper till att lösa konflikter vid behov och stödjer inlärningen av vänskapsfärdigheter. Det är en bra idé att föräldrarna ordnar utflykter där man kan öva på vänskapsfärdigheter. Du kan ordna några guidade aktiviteter för barnen som gästerna kanske gillar. Du kan fundera på den här aktiviteten tillsammans med barnet. Om barnen börjar gräla och bråka är det en bra idé att ta en paus eller, med vuxenstöd, under vägledning göra något annat. Det lönar sig att till en början hålla besöken angenäma och tillräckligt korta.

Källor:

Webster-Stratton, C. (2005). Ihmeelliset vuodet. Ongelmanratkaisuopas 2–8-vuotiaiden lasten vanhemmille. ER-paino: Profami Oy.

Triple P – Positive Parenting Program.

Helping young children develop self-esteem -fact sheets for families.

Ämnesområdena:  Föräldraskap , Relationer

Var det här till hjälp för dig?

Du kanske också är intresserad av dessa

Webbkurs i uppmuntrande fostran

Positivt föräldraskap anspelar på en varm och omtänksam uppfostringsstil, som reagerar på barnets budskap. I uppmuntrande och positiv fostran...

Snippa och snopp – börja tala om kropp och sexualitet med barn

Barn är nyfikna på kroppen och hur allt fungerar. För att diskutera sexualitet behöver man hitta lämpliga ord för könsorganen, vilket här gås...

Storken – eller hur kan vi tala om sex med lågstadiebarn?

Sex kan kännas utmanande att tala om med barn. Vilka ord ska man använda, hur ingående behöver man vara? Vad om de frågar om p-piller eller har...